”Sagan” om Gothia Cup 2011

Ja, då var man hemma igen efter 6 härliga, spännande och intensiva dagar tillsammans med killarna i Göteborg och Gothia Cup.

Dessa 6 dagar var en upplevelse och det tror jag att alla berörda instämmer om.


Söndag:
Vi startade med en samling vid ishallen i Falkenberg kl 12:00 på söndagen och åkte sedan tillsammans upp till Lundby skolan ute på Hisingen.

Det var ett gäng förväntans fulla ledare och killar som med en liten nervös känsla, satt i bussarna och ljudnivån var faktiskt rätt så dämpad med tanke på vad vi ledare är vana vid.

När vi anländer till skolan packar vi in våra saker i skolsalen och alla blir tilldelade sin sovplats i den relativt lilla skolsalen.

Man känner att lite av nervositeten hos killarna minskar, när alla har etablerat sig och killarna gör sig redo för en genomgång av reglerna som både Gothia har och även de regler vi själva har inom laget.

Efter det att vi har gått igenom reglerna, så hittar inte Lukas sin väska och vi letar, ringer runt, men väskan är spårlöst försvunnen, knepigt..

Resten av denna söndag består av att titta runt i skolan, äta middag, slappa och att bara umgås.


Måndag:
Väckning kl 07:00 och sedan i väg för en morgondusch för hela gänget.
Alla killarna är på ett strålande humör och vi vandrar bort till matsalen som ligger ca 10 minuters gångväg ifrån skolan och vad hittar vi på vägen, jo Lukas väska. Någon har därmed i ett obevakat tillfälle tagit en väska ifrån bilarna och letat igenom denna och sedan slängt den i vägkanten. Som tur var alla saker kvar och det enda vi behövde göra var att hänga upp kläderna som blivit blöta efter nattens regnväder. Frukost kl 08:00 med allt ifrån flingor, ägg, mackor och frukt – vi får tjata på vissa av killarna att ta ”en” gång till, men de flesta har lärt sig det viktiga med att tanka kroppen rätt innan matcher. Efter frukosten tar vi en joggingrunda ner till F19 tjejernas match som de för övrigt vann med 3-1 över ett lag ifrån USA. Efter matchen var det lunch och sedan vila innan vår egen debutmatch i Gothia Cup. Man märker under vilan att killarna börjar bli lite nervösa och vissa har svårt för att sluta ögonen och vill gärna tissla och tassla lite. Under vilan gör Peter i ordning ett mellanmål som killarna skall få innan matchen bestående av frukt, saft och digestive kex, allt för att vi skall komma så förberedda vi kan innan matchen.

Nu bär det ner till Krokängsplanen för match mot Österrikes SC Brunn/Geb.När vi kommer ner på planen, så kommer värmen och solen och man känner att det kommer att bli en het match på konstgräset idag. Vid sidan om planen har Jonas hejarklack börjat trumma igång och man känner stödet vi har vid sidan om planen, en underbar inramning! Det är många som har kommit för att se vårt lag och heja fram oss och det var riktigt roligt att se FFF´s tränare Mats komma tillsammans med sin son Ludde och några andra Falkenbergskillar för att titta på vår match. Vi börjar matchen lite nervöst (vilket är brukligt på en debutmatch) och vi får varken igång aggressiviteten, passningsspelet eller löpningarna, men jobbar oss successivt in i matchen och kan göra mål efter ett fint anfall som startar med en kross av Jimmy till Oliver som i sin tur lägger ett inlägg som Jesper till slut skjuter in i mål. I den andra halvleken kontrollerar vi matchen, vi har en handfull chanser, men får inte till några mer mål. Vi släpper även inte till en enda farlig målchans till Österrikarna och debutmatchen slutar med en vinst, härligt!!

Det finns inget ”goare” än att ha med sig tre poäng ifrån den inledande matchen, i en turnering för detta göder alla i truppen, med en massa härligt självförtroende.

Efter matchen kör vi härligt glada, jublandes och tutandes tillbaka till skolan för en dusch och en god middag.

Senare på eftermiddagen åker vi ner till Heden för att kolla på lite fotboll och känna den riktigt heta pulsen av Gothia Cup för att sedan gå vidare på invigningen.

Killarna får en stund för sig själva och får strosa fritt runt på Heden ett par timmar innan vi samlas för att tillsammans gå till Ullevi för en oförglömlig kväll.

När vi samlas sluter Pia, Kalle, Bodil, Sofia, Peppe, Madde och Gustav med oss och vi promenerar tillsammans fulla av förväntan till Ullevi.

Man ser på killarnas ansiktsuttryck när de kommer in på arenan att de börjar förstå hur stort Gothia Cup är och vad de kommer att få vara med om.

Att få se Gothia invigningen är som att vara med på en Olympisk invigning, dvs de olika nationernas parad in på stadion, uppträdande, musik och ett otroligt fyrverkeri, vilken upplevelse!

Efter invigningen var det färd med en överfull spårvagn tillbaka till förläggningen för en god natts sömn och det efter en dag med många nya intryck.

Tisdag:

Väckning kl 07:30 för en dusch och för en ny härlig frukost. Efter frukosten åker vi till dagens spelplan, dvs Slättadamm IP.

Där tittar vi på vår kommande plan och vi hinner även titta på några matcher, bla P11 mellan Häcken och DIF och Täby Röds P13 match mot Lilleström innan vi åker tillbaka för att slappa och umgås lite på skolan.

Efter en god lunch börjar vi uppladdningen inför matchen, dvs vila en stund, äta ett mellanmål berett av Peter för att sedan gå igenom laget, uppställningarna och ansvarsfördelningen inför dagens match mot det Finska VJS.

Som vanligt står våra supporters redo vid sidan om planen för att stödja de sina och killarna känns ännu mer laddade idag och även mindre nervösa än under gårdagen.

Finska VJS är ett gäng snabba och spelskickliga killar och det gör det svårt för oss redan från start.

Vi är relativt pressade och tappar mycket av närkampsspelet i och med att vi kommer för lånt ifrån våra markeringar som i sin tur ger Finnarna stora ytor att hitta in bollar i.

Vi kämpar oss till ett 0-0 resultat i halvlek och skall vara nöjda med detta.

I den andra spelar vi lite tajtare och gör det jobbigare för VJS och de har faktiskt inga heta avslut på oss förrän när det är ca 3 minuter kvar av matchen då de bränner ett friläge (öppet mål) som de skjuter5 meteröver målet.

En match som slutar 0-0 och vi är fortfarande obesegrade och utan ett insläppt mål, kanon bra jobbat av alla inblandade.

Efter matchen är det lite mingel med föräldrar och vänner innan vi åker vidare till skolan för en dusch, middag, och lite umgänge innan det är läggdags inför morgondagens tidiga match och för en dag på Liseberg.

 Onsdag:

Väckning kl 06:00, för att sedan snabbt gå till frukosten. Det är ett gäng hyfsat pigga killar även om det var en tidig väckning eftersom vi hade en tidig match som skulle spelas kl 08:00.

Efter frukosten var det den vanliga genomgången inför matchen och sedan iväg till matchplanen, dvs Grimbo Gothia Park och matchen mot Täby IS.

Väl på plats gjorde vi en lättare uppvärmning och detta för att få igång våra kroppar utan att bränna för mycket krut innan matchen.

Även denna tidiga morgon hade vi ett stort gäng supporters på plats och dessa supporters skulle få se ett taggat Böljan.

Vi startar matchen med en rivstart och det dröjer inte många minuter innan Jesper gör sitt första mål.

Vi visste om att vi måste göra många mål för att bli grupp etta (vi låg tre mål efter finska VJS), men fokuserade oss på att göra en bra match framför mål produktionen.

Vi hinner även göra två och tre noll innan paus och detta efter ytterligare ett mål av Jesper och ett av Philip som båda gör ett par fina prestationer och vi har en trygg ledning inför den andra halvleken.

I den andra trummar vi på och har stundtals ett riktigt fint passningsspel och även fina kombinationer i vårt anfallsspel.

I den andra halvleken är det Hampus och Khaled som står för målen och det är en total lycka när domaren blåser av för full tid.

Efter matchen är det den lilla sedvanliga mingel stunden med diverse olika typer av supportrar och därefter var det dags för fotografering.

När vi åker tutandes, sjungandes med bussarna mot förläggningen säger Peter att vi skall ta en liten omväg upp till Ramberget (som han och Hampus hade besökt på sin joggingrunda kvällen innan) och denna idé var något som killarna verkligen uppskattade.

Den totala glädjen, den vackra utsikten och alla glada killar högst uppe på Ramberget var härligt att få uppleva.

Peter delade ut fika till oss alla och vi bara njöt.

Vi hördes med säkerhet ända ner till Poseidon när vi alla sjöng och dansade efter att vi nu var säkra på att gå vidare till A-slutspelet.

Tillbaka på förläggningen för en dusch, en god lunch lite slappa för att sedan åka till Liseberg för en heldag, härligt.

Jag kollar upp med ansvariga på plats på förläggningen innan vi åker iväg vad som gäller när man som lag kommer på samma plats, dvs poäng, mål och inbördes möte och fick då informationen att detta i dessa fall lottades och att vi med lugn kunde åka till Liseberg med killarna.

Vi bestämde med killarna att vi skulle träffas kl 20:00 på en bestämd plats på Liseberg och att de hade en dag för sig själva (och detta gällde ju även för oss ledareJ).

Killarna sprang runt på Liseberg och vi ledare gick till Valhalla för att titta på lite fotboll.

Efter någon timme får jag ett telefonsamtal från Gothias tävlingsledning om att vi skall lägga straffar mot finnarna på Heden 1 kl 19:00.

Jag förklarar då situationen, dvs informationen jag fått och att killarna var på Liseberg och vi kommer till slut överens om att straffläggningen skall ske kl 21:00 på Heden plan 1.

Lite stressade blir vi ledare av detta för vi är inne i stan, killarna på Liseberg, matchkläderna och utrustningen på Hisingen och att vi hade bestämt en tid för samling som var lite tajt med tanke på att vi skulle äta efter det att vi lämnat Liseberg.

Vi bestämmer oss för då att gå tillbaka till Liseberg för att leta upp killarna, en lite galen idé med tanke på Lisebergs storlek och denna enorma mängd människor på plats, men vi lyckas!

Vi hittade alla killarna på max 20 minuter, helt fantastiskt!

När vi samlas utanför Liseberg går vi igenom med killarna vad som gäller, dvs vad som krävs för att bli etta (straffläggningen) och vilka vi då får möta och vad som händer om vi blir tvåa och vilka vi då får möta.

Killarna får sedan tänka igenom detta tills efter vårt energirika McDonaldsmål på Valhallas läktare och beslutet blir ett 100% att vi skall vinna straffläggningen, kunde kanske inte tro något annat om våra vinnarskallar till killar.

Vi tar oss sedan till Heden för straff läggning, denna typ av avgörande har vi varit med om vid ett antal tillfällen, så killarna är faktiskt riktigt rutinerade för vi har avgjort ett antal cupmatcher via straffläggning och endast förlorat en ända gång.

– Wille startar med straffarna, men målvakten räddar snyggt Willes straff.

– VJS sätter sin.

– Hugo går fram och sätter sin distinkt i mål

– VJS sätter sin.

– Jesper går fram och sätter sin iskallt.

– VJS skjuter i ribban (lika 2 – 2).

– Hampus sätter sin säkert.

– VJS sätter sin.

– Oliver sätter sin säkert i mål.

– VJS sätter sin.

– Lukas sätter sin säkert i mål, Lukas vi trodde du somnadeJ, vad hände?

– VJS skjuter i ribbans överkant.

– Jimmy går fram till bollen och kan sätta avgörandet…. Och det gör han, vi vinner gruppen och vild glädje uppstår bland killarna, vilken härlig känsla.

Efter denna anspänning åker vi tillbaka till förläggningen för lite slappa och för att sedan sova en skön natts sömn efter en minst sagt spännande och härlig dag.

 

Torsdag:
Vi har en liten sovmorgon till 07:30 denna dag, detta uppskattade verkligen killarna. Alla tog sig en morgon dusch, för att sedan gå bort till frukosten.

Nu behöver vi inte tjata på killarna att äta för nu gör de alla detta helt automatiskt.

De vet nu att för att lyckas och för att få vara med måste man äta rätt och att detta gäller för alla i laget.

Efter frukosten är det en lite vila för att sedan gå igenom uppställningen inför dagens match mot JSC Pitray-Olier Paris.

Vi pratade om att vi hade allt att vinna och inget att förlora, det var Fransmännen som hade pressen på sig och att vi skulle gå in och slita för varandra precis som i våra tidigare matcher.

När vi kommer fram till Tuve IP är det många supportrar på plats och man känner redan nu att vi absolut har ett enormt stöd ifrån sidan.

Matchen startar i ett rasande tempo och det dröjer inte länge innan Paris har gjort ett mål på oss.

Detta mål gör de efter en hörna som vi visste om att de var starka på och att de hade en annorlunda variant, men vi tappar koncentrationen för ett ögonblick och tappar markering och de kan därmed göra ett – noll (detta är det första spelmålet vi släpper in i Gothia cup).

Vi äter oss in i matchen och fortsätter att skapa chanser och till slut får vi en straff efter det att först Oliver blivit fasthållen och att sedan Fransmännen tagit med hands efter ett skott utifrån av Anton.

Denna straffen förvaltar Hugo på bästa sätt och vi har 1 – 1, härligt.

Fransmännen sticker upp i ett antal kontringar och i en av dessa får en av spelarna fritt fram från nästan halva plan att tråckla sig igenom hela vårt lag och trycka in bollen i mål och i ett nafs har Paris tagit ledningen igen.

Som tur är reducerar vi snabbt därpå med ett långskott från Jesper K där bollen får en konstig stuts som därmed ställer Paris målvakt totalt och vi har ett oavgjort resultat in i paus.

Vi manar på killarna att fortsätta kämpa och ingjuta att vi minst är lika bra som Fransmännen och att vi skall vinna denna match.

Vi fortsätter den andra halvleken med ett frenetiskt kämpande och när det är ca fem minuter kvar av matchen får vi en frispark på vår vänstra kant.

Hugo lägger upp bollen, de övriga positionerar sig i straffområdet och Hugo drar i väg ett svepande inlägg och där kommer Oliver och trycker in bollen i mål via huvudet och vi tar ledningen med 3-2, HÄRLIGT!!

De sista fem gör vi allt för att freda oss och vi klarar av detta med en massa slit av alla i laget och vi vinner matchen med 3-2, UNDERBART!!

En total glädje utspelar sig och alla är enormt lyckliga efter vår seger, vem kunde ha trott detta!

En kort samling efter matchen och sedan i väg med vårt nu sedvanliga tutande, sjungande och totalt urlyckliga skrikande tillbaka till förläggningen för lunch, vila och en ny uppladdning.

Efter vårt lunchande och vilande väntande en ny drabbning, denna gången mot ett lag från Malaysia på Grimbo Gothia Park.

När vi kommer på plats börjar vi med en lätt uppvärmning.

När killarna värmer upp kommer två herrar fram till oss ledare och presenterar sig som ansvariga för skolan KL Youth Soccer i Malaysia.

Denna skola har ungdomar från alla världens hörn och är en fotbollsakademi som en man från Göteborg (har stuga i Glommen) startade för ett antal år sedan (tror det var för 12 år sedan)

Tränarna är professionella och är bla ifrån Argentina, England och Frankrike.

Detta P98 lag har aldrig förlorat en match i Asien och har endast förlorat mot Bromma Pojkarnas första lag och det gjorde de 2010, detta år vann detta BP Gothia Cup för P12.

Det vill säga det mest meriterande motståndet vi har haft, spännande.

Precis innan vi skall starta vår match bryter ett stort slagsmål ut på den planen vi skall spela på där ett lag från Venezuela helt tappar sinnet och en syn som absolut inte skall inträffa på en fotbollsplan (ej heller någon annanstans) sker mitt framför våra killars ögon.

Detta gör skönt nog inte att vi tappar vår fokusering på vår match utan killarna har sitt sikte inställt på vår match mot KL Youth Soccer.

Matchen startar och vi märker snabbt att vi kommer att få en mycket tuff resa denna match.

Motståndarna har en kille som är fruktansvärt duktig, han var både stor, stark, smidig och med en härlig teknik och denna kille är den som de bygger upp sitt spel på.

Jag kan ärligt talat säga att vi blev utspelade vissa stunder, men killarnas Böljanhjärta ville ej förlora och detta gjorde att killarna la ner den extra kraften som behövs för att gå vinnande ur en strid.

När man ser en kille som Wille, så blir man rörd.

Han får en jättesmäll på ankeln och har jätte ont, han får kylsprej på det onda stället och biter ihop de sista minuterna och hade han ej gjort detta så hade slutresultatet varit något helt annat, en mycket tapper Wille visade sitt otroliga fighter hjärta för laget och det även som lagkapten, underbart Wille!

Noll – noll i halvtid och noll – noll i full tid, vilken prestation av killarna, helt fantastiskt!!

Detta resultat innebar ytterligare en mycket spännande straffläggning.

Vi startar straffarna:

– KL Youth Soccer sätter sin (0-1).

– Hugo kliver fram och drar in den första säkert i mål (1-1).

– KL Youth Soccer sätter sin (1-2).

– Jesper kilver fram och stänker säkert in sin straff. (2-2).

– KL Youth Soccer sätter sin (2-3).

– Hampus stegar fram och sätter även sin helt säkert (3-3).

– KL Youth Soccer sätter sin (3-4).

– Oliver går fram och trycker säkert in sin straff (4-4).

– KL Youth Soccer och Albert räddar straffen med en underbar räddning!!!!!!! (4-4)

– Eric går fram och lägger sin straff, men KLYS målvakten gör en fin räddning och det är fortfarande lika (4-4)

– KL Youth Soccer och Albert räddar återigen straffen snyggt!!!!!!! (4-4)

– Jimmy stegar fram, andas och trycker upp bollen i nättaket (5-4) och vi är vinnare IGEN, UNDERBAAAAAAAAAAAAAAAAAAART!!

Vilken match, vilken spänning och vilken lycka, helt fantastiskt..

En snabb samling igen och sedan vidare till förläggningen.

Wille får åka iväg till Drottning Silvias sjukhus för att se om sin ömma fot och vi har därmed inte med Wille i vår nästa match.

Killarna är lite möra i sina kroppar nu och nu gäller det bara att få i sig lite mat och sedan är det till att vila kroppen de timmar som är kvar innan nästa match.

Inför sista matchen för dagen är det något trötta och sargade killar som lyssnar på genomgången inför matchen mot Stjarnan 2 från Island, men alla vill givetvis vinna även denna match.

Inför denna match har vi kollat upp om vi fick ha med Robin Hansson i laget i och med att både Lukas och William var borta och detta fick vi om vi hade med oss ett läkarintyg (på Willes skada) till Heden dagen därpå, detta hjälpte Ulf Pentéus och med och även Robins mamma som hade kontakter inom Gothias tävlingsledning.

När vi kommer ut till Grimbo Gothia Park och börjar vår uppvärmning kommer tävlingsledningen fram till oss ledare och berättar att Makedonien hade lämnat in en protest mot Islänningarna pga av att de misstänkte att de hade för många överåriga med i laget, så matchen skulle bli framflyttad till dess att allt var utrett.

Jag förstår Makedoniernas misstankar för det var ett antal ovanligt storväxta killar i motståndarlaget och då menar jag inte bara längden utan även på att dessa killar hade en muskelmassa som är mycket ovanlig i dessa åldrar.

Efter en halvtimme kommer tävlingsledning ut och ger Islänningarna ett ok att spela och därmed kan matchen starta.

Det märktes direkt att Islänningarna hade planernat att de skulle vinna på sin fysik och de gick stenhårt in i närkamperna direkt när matchen startade.

Killarna fick mycket stryk i början och fast än att de gick in i närkamperna var det nästan alltid Böljan killarna som låg ner med ytterligare en smäll på benet, näsan, eller på ögat.

När Islänningarnas snabba killar satte fart hade vi ingen chans och detta gäller även för våra snabbaste killar i laget, vi hade inte en chans att hänga med.

Stjarnan gör tre snabba mål i mitten av den första halvleken och i paus försöker vi ledare elda på killarna att inte tappa huvudena, utan att avsluta matchen på ett bra sätt.

Vi håller hyfsat jämna steg i den andra, men Island punkterar matchen med sitt

4–0 mål och vårt cupäventyr är slut för denna gången.

Visst det är många ledsna killar och det kanske det skall vara efter en förlust match, men det mest frustrerande är ändå att det inte känns att man tävlade på samma villkor, ni kanske förstår att det känns olustigt och konstigt när Makedoniens ledare känner sig så fel fördelad att han ryker ihop (fysiskt) med tävlingsledningen efter beslutet att inte gå vidare med Makedoniens protest, utan att godkänna Islands papper, men, men….

Under bussresan hem till förläggningen tutas det inte längre, det sjungs inte och man känner en tomhet i kroppen.

Är det slut nu………..

Man vaknar sakta upp ur drömmen som man inte ville skulle ta slut, men nu var den det ändå.

Man vill muntra upp killarna, men alla vill inte lyssna på ens ord, utan de vill bara få vara förbannade en stund vilket vi respekterar så länge det inte drabbar någon annan i laget.

Efter en stunds funderande, lite ilska, lite sorg lite sunt förnuft börjar killarna förstå vilken bedrift de har utfört.

Vi hade som mål att komma till A-slutspel, vilket vi infriade.

Vi vann vår grupp utan att släppa in ett endaste mål.

Vi vann mot ett otroligt duktigt JSC Pitray-Olier Paris från Frankrike.

Vi vann mot ett ännu bättre KL Youth Soccer från Malaysia.

Vi fick spela mot fem olika länder och det mot riktigt bra motstånd.

Vi förlorade endast en match och det var mot Island som var ett strå vassare pga av vikt och längd (och enligt min helt egna uppfattning med ett antal spelare som även var ett – två år äldre än våra killar), men de var inte bättre när det gäller fotbollskunskapen för där var vi bättre än Islänningarna.

Allt detta fick till slut killarna att förstå sin bedrift och smilbanden kom till slut fram på killarna och det var en skön stämning när vi gick till sömns för natten.

Vi ledare, Jesper, Erik, Johannes, Philip och Khaled gick upp tidigt nästkommande morgon och detta för att få se Islands match mot Fransmännen som de skulle möta i sin kvartsfinal.

Först lite frukost och sen skulle vi ta bussen ner till Heden.

När vi åkte till frukosten mötte vi Islänningarna (de hade ingen lust att ha någon ögonkontakt med oss), de var 10 spelare med vid frukosten.

När vi kom ner till heden var det fortfarande bara 10 spelare som värmde upp.

Efter hand kom det en kille där och en kille här av de storväxta och dessa fick tröjor av sina ledare som hade dessa med sig i sina väskor (de övriga hade matchställen på sig vid frukosten), mycket underligt…

Vi fick reda på att deras 97;or hade sitt namn tryckt på ryggen och att 98;orna inte hade några namn på sina.

När vi hade studerat detta kom vi fram till att 5 spelare hade sitt namn på ryggen, resterande var utan namn, mycket underligt….

Islänningarna spelade inte alls lika tufft och intensivt i denna match och det kändes som att det inte var riktigt motiverade att gå vidare, var det så att samvetet kom ifatt?

I vilket fall som vann Fransmännen till vår stora glädje (vi var Fransmännens enda hejarklackJ) och rättvisan hade kanske skipats till slut ändå.

Jag skall inte säga att de fuskade för det har jag inga bevis för, men mina misstankar står jag för till 100%.

Tillbaka till skolan för en väckning av de övriga sömntutorna (vissa var redan vakna).

Peter och Padde körde de killar som hade sovmorgon till frukosten och vi övriga började packa och städa.

Killarna har blivit några år äldre och det märks, det var inte alls många saker som inte hade någon adress, utan det gick smidigt och snabbt att packa, städa och fylla upp bussarna.

När vårt rum var godkänt städat och ok;at av vår skolvärd, så var det lunch för att sedan åka ner till Heden och Ullevi igen för en halvdag på egen hand.

Killarna strosade själva omkring på heden och på Ullevi och vi ledare gick till Valhalla för att se på HBK mot FFF, även denna match gick till straffläggning och man kan säga att dessa 5 år äldre killar skulle kunna lära sig ett och annat av våra killar när det gäller straffläggning för det var en mängd mycket illa slagna straffar i denna match som HBK till slut vann.

Efter straffläggningen belönade vi oss tränare med en kopp kaffe och en kladdkaka med mycket vispgrädde till, det var vi värd var vi överens om.

Efter kalorichocken bar det iväg till Heden för att titta på några finaler innan samlingen kl 17:30 för finalen för P13 mellan CEF 18 Tucuman från Argentina och Club Reunion från Frankrike.

Visst man satt lite och drömde och tänkte på att tänk om killarna hade stått där nere på planen och så drömde nog även killarna.

Inför finalerna parerade lagen in på plan och en anpassad musik ljöd i högtalarna, sedan var det nationalsånger och sedan dags för avspark, skithäftigt.

Club Reunion vann till slut med tre – noll och fick lyfta den åtråvärda bucklan för att sedan åka runt centrala Göteborg i en cabbad buss och ta emot allas jubel, måste vara en fantastisk upplevelse för de som får vara med om detta.

Efter matchen var det avfärd mot Falkenberg efter en helt fantastiskt otroligt härlig vecka i Göteborg.

Väl framme vid ishallen var det en lite tom känsla att ta farväl av killarna, men en vecka tillsammans ger en så mycket och helst då denna vecka var så underbar och att alla skötte sig så väl.

Ni har alla helt underbara barn, alla med olika personligheter och olika egenskaper, men alla med ett sätt som får alla att känna sig att vara en viktig del i laget.

Det har varit en helt underbar vecka för oss ledare, visst det har varit stressiga stunder och ibland lite jobbigt för öronen, men att få umgås med dessa killar är helt underbart.

Nu är vi tillbaks i verkligheten och nästa vecka drar träningen igång igen.

Jag hoppas att vi tar med oss allt positivt från Gothia till höstsäsongen och att vi inte beter oss som världsmästare, utan går in i var match med samma ödmjukhet som vi hade inför var match i Gothia.

En kort summering:

– 1;a i gruppen med noll insläppta mål.

– Delad nionde plats i A-slutspelet av 142 deltagande lag.

– Delad andraplats av alla svenska lag i denna åldersgrupp.

– Efter oss hade vi ett antal svenska lag (73 st) som bla Gais, Djurgården IF, BP, IFK Göteborg, Häcken, Högaborg och Jönköping Södra och ett antal andra duktiga lag från olika delar av världen, helt fantastiskt.

Kort om killarna:

Albert: Vilken fighter, vilken vinnarskalle, vilken tävlingsmänniska och vilken cup du gjorde, fantastiskt Abbe!

Ardi: Vår helt egna duracellkanin, med så snabba fötter och med en sådan frenesi, härligt jobbat Ardi!

Isac: Var nära att göra mål i både matchen mot Österrike som i matchen mot Täby och gjorde även en bra match mot Finnarna, bra jobbat Isac!

Lukas: Gjorde som vanlig en antal stabila insatser på innermittfältet och spelar tuffare och tuffare för var match som gick, tråkigt med skadan, man så är det ibland. Härligt jobbat Lucke!

Ludwig: Gjorde bra matcher och det alltid med en enorm energi och den vi minns framför allt var den mot Frankrike där du var en stor bidragande orsak att vi gick vinnande ur striden med din intensiva press på fransmännen, bra jobbat Ludde!

Anton: En följsam och tuff vänsterback som gjorde en helgjuten insats cupen igenom, minns framför allt insatsen mot Malaysia som var helt enorm. Helt kanon Anton!

Johannes: Gjorde ett antal fina inhopp och börjar ta för sig mer och mer, gjorde en härlig insats mot finnarna och en kanonmatch mot Täby. Härligt jobbat Johannes!

Hampus: Växte in i cupen efter var match och var helt strålande i framför allt matcherna mot Finnland, Täby och Paris, du är underbar att se när du tar fram din energi, en underbar insats Hampe!

Daniel: Kämpar och sliter i var match du är med i, du har en inställning som är beundransvärd, helt kanon Daniel! (tänk på att äta riktigt varje dagJ)

Hugo: En enormt stabil insats cupen rakt igenom, näst intill helt felfri, underbart följsam, resolut och med en enorm koncentration, helt underbart helt enkelt Hugo!

Philip: Vilket kanon mål du gjorde Philip, du spelade tuffare i matcherna och visade lite av den där tigern vi pratade om, härligt jobbat Philip!

Eric: Eric, Eric vilken kille. Har ett hjärta för laget som är helt enormt, sliter och kämpar var match han spelar och biter ihop vid var smäll han får. Du är en kille som är guld värd för laget och din inställning är helt underbar, kanon Eric!

Jimmy: En kille som får och tar äran att få avgör två straffläggningar och som han gör det. Att ha den kylan i de avgörande lägena som Jimmy har är helt outstanding. Jimmy går bara fram och stänker dit bollarna. Målen under ordinarie matchtid kommer Jimmy, ha tålamod bara, Bra jobbat Jimmy!

Oliver: Växer även han precis som Hampus in i turneringen, gör ett underbart avgörande mål mot fransmännen och har även tre assist i de övriga matcherna.

Kanon bra jobbat Olli!

Khaled: Skall han inte komma ner igen tänkte jag efter Khaled´s nickmål, men du bara hängde kvar och svävade och vilket mål de blev. Tänk igenom det vi pratade om och du vet vad. Bra jobbat Khaled!

Jesper: Är inte bara målgöraren utan även framspelaren som även tar hemjobbet. Gjorde en helt underbar insats i turneringen och är även den som stänkte dit mest mål. Kanon bra jobbat Jeppe (grattis i efterskott!!)

William: Har utvecklats något enormt och gjorde en helt fantastisk turnering.

Med lite mer prat kommer Wille att bli den där stora ledargestalten och lagkaptenen som alla lag vill ha. Gjorde en heroisk insats mot Malaysia och utan den insatsen skulle vi inte gått som vinnare ur striden. Helt enkelt en helt underbar insats Wille! (hoppas att du är bättre i foten och har slängt kryckorna på tippenJ).

Vill även passa på att tacka alla föräldrar, syskon, vänner för stödet vid sidan om planen och ett extra tack till Jonas för sitt engagemang som hejarklacksledare!

Nu ser vi framemot en härlig höst!

Ha det bra och sköt om er.

//Heinz, Padde, Peter och Christopher

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *